Jag har sagt till mig själv nu att jag kommer inte mörklägga denna process jag går igenom. Jag har iof redan börjat prata om det för länge sedan då jag ofta fick/får frågan om det inte skulle bli några syskon. "ja jo, det vill jag, men jag måste ju bli gravid också." brukar jag svara. Tråkigt nog brukar inte samtalet bli så mycket längre än så OM inte det är en person som kan relatera. Vissa människor som jag aldrig trott skulle öppna sig för mig har gjort det när man har berättat ärligt om både missfallen och svårigheten att bli gravid.
Vi behöver prata ärligt om dessa saker. Dels behöver infomationen komma ut att barn är inget som kommer på posten, det är inget man kan schemalägga i sitt liv att man vill ha. Här om dagen sa min kollega:
"Vi har så smått börjat planera nästa barn....ja när vi vill ha den och så, vilken månad vi ska försöka i"
Är detta inte bara en smäll käft till alla dom som har svårt att bli gravida? Även om det inte så menat så såklart, det är därför det är viktigt att vi som har svårt för att bli gravida verkligen pratar om det öppet.