Semestern i Thailand var helt underbar och jag fick verkligen medicin för själen. Samma dag som vi skulle åka hem var min mens beräknad. Laddade upp med binda och så för resan hem är ju på 12 timmar. Dock såg jag inte skymten av mensen och en gnutta hopp bygdes upp, inte för att jag kände mig särskilld gravid men hade ju lite krämpor med magen så det var svårt att känna efter vad som var vad. Några dagar till gick och hoppet blev lite större till det tvärvände då jag torkade mig och såg blod. Happ. ALLA känslor rasar samma och man faller ner i ett svart hål för en stund. Dessa känslor går INTE att beskriva mer än att allt blir svart och man bara gråter det är hemskt. Det är en STOR sorg.
Det tog mig verkligen hård och därför har jag faktiskt bestämt att pausa i minst en månad. Vi ska även upp till Stockholm i samma veva som ägglosningen så det passar bra med lite paus. Jag behöver släppa tankarna lite, även om det typ är omöjligt.
nu vet ni iaf lite hur situationen ser ut just nu.
kram!